Jag satt uppe hela natten för att följa folkomröstningen och se resultatet kommer in. Fredagen efter var en sorglig, tung dag. Men det har fått mig till sist att ansöka om svenskt medborgarskap – något som jag har funderat på under några år. Efter 30 år känns det ok att tänka på mig själv som åtminstone delvis svenska. Jag känner inte längre helt engelska. Naturligtvis är jag intresserad av vad som händer i Storbritannien nu med Brexit, men jag försöker att inte låta mig blir uppslukad av det.

Kloka ord, lika målande skrivet som vanligt. Ett nöje att läsa, även om innehållet var nog så beklämmande.

Kram Kim 🙂